Strängnäs 1640

Strängnäs på slutet av 1640-talet får ses som en rest av en tidigare epok eller ett ovanligt pragmatiskt angreppssätt; här eftersträvades uppenbarligen inte en rätvinklig, regelbunden planstruktur.

Strängnäs som ortsnamn har anor från åtminstone 1120-talet då det omnämns i Florenslistan som “Strigin”. Men den äldsta karta som finns tillgänglig är betydligt senare och daterad 1640.

Staden har en tydligt medeltida karaktär och stadskärnan verkar vara i princip oplanerad. Det här var ovanligt för de stadsplaner som lades fram under 1600-talet. Det finns inte så mycket bevarat från stadsplaneringen av Strängnäs under 1640-talet, utöver än den här plankartan. Ungefär samtidigt planerades staden Dorpat (nuvarande Tartu) i Estland. Nils Ahlberg skriver i sin doktorsavhandling om Strängnäs och Dorpat som tillhörde undantagen i 1600-talets stadsplanering:

Efter 1625 försvann de oregelbundna rutnätsplanerna nästan helt; det var bara några enstaka under resterande delen av 1600-talet. Vid 1640-talets slut utarbetades en regleringsplan för Strängnäs och till samma tid bör även ett odaterat och osignerat projekt till genomgripande reglering av Dorpat höra. I Strängnäs finns bara två skisser bevarade men på grundval av dessa och de genomförda förändringarna kan man utgå från att planen föreskrivit rätningar och tillägg av så långt möjligt raka gator i räta vinklar men också av gator i annan riktning. Som helhet blev det alltså en oregelbunden rutnätsplan. Dorpatplanen är inte helt olik i karaktären. Det nya gatunätet var ett rutnät med raka, genomgående gator på bägge ledderna, men de var inte parallella och bildade inte ett rätvinkligt mönster. De var utlagda ganska glest, på ojämna avstånd, och mellan dem skulle många äldre gatusträckningar bli kvar. Därmed fick kvarteren stora variationer i storlek. Dessa två planer är såvitt känt de enda större regleringsplaner på 1600-talet som tog så stor hänsyn till den äldre staden att resultatet blev ett som helhet oregelbundet planmönster.

Kartan täcker endast en liten del av den nutida staden, men tack var Domkyrkan och Kvarnholmen är det ändå lätt att orientera sig för en nutida betraktare.

Många strukturer i staden har bevarats under de mer än 350 år som gått sedan kartan ritades. Gatornas sträckning förstås och det torg som idag heter Stortorget. Men det finns också en brygga på kartan där Ångbåtsbryggan ligger idag (öster om Domkyrkan). Och väster om brofästet, i slutet av dagens Sundkarlsvägen ligger färjestället där det idag finns  Med tanke på hur skevt Domkyrkan är ritad är det lite av ett underverk att resten av kartan sammanfaller så bra med dagens gator och platser.

Här kan du jämföra den historiska kartan från 1640 med dagens stadskarta.
Zooma med mushjulet. Vrid bilden genom att hålla ned SHIFT och släpa med musen höger-vänster.

// <![CDATA[
var openCycleMapLayer = new ol.layer.Tile({
source: new ol.source.OSM({
attributions: [
new ol.Attribution({
html: ‘All maps © ‘ +
OpenStreetMap
}),
ol.source.OSM.DATA_ATTRIBUTION
],
url: ‘http://{a-c}.tile.openstreetmap.org/{z}/{x}/{y}.png’
})
});
var historiskaKartorLayer = new ol.layer.Tile({
opacity: ‘0.7’,
source: new ol.source.OSM({
projection: ‘EPSG:900913’,
attributions: [
new ol.Attribution({ html: ‘© ‘ + ‘Viklund.se‘ }),
ol.source.OSM.DATA_ATTRIBUTION
],
crossOrigin: null,
url: ‘http://static.viklund.se/maps/tiles/Strangnas-1640/{z}/{x}/{-y}.png’
})
});
var debugLayer = new ol.layer.Tile({
source: new ol.source.TileDebug({
projection: ‘EPSG:3857’,
tileGrid: new ol.tilegrid.XYZ({
maxZoom: 22
})
})
})
var map = new ol.Map({
controls: ol.control.defaults().extend([
new ol.control.FullScreen()
]),
interactions: ol.interaction.defaults().extend([
new ol.interaction.DragRotateAndZoom()
]),
layers: [
openCycleMapLayer,
historiskaKartorLayer,
],
target: ‘map’,
view: new ol.View({
maxZoom: 19,
center: ol.proj.transform([17.03054, 59.37559], ‘EPSG:4326’, ‘EPSG:900913’),
zoom: 15
})
});
// ]]>

Källor

Gator och kvarter (1999) Kerstin Pettersson, Lokalhistoriska sällskapet i norra Södermanland årsbok 1999, ISBN 91-87954-19-2

Ahlberg, Nils (2005). Stadsgrundningar och planförändringar. Doktorsavhandling, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, Acta Universitatis agriculturae Sueciae, ISBN 91-576-6993-7

När vägen är målet

Nog finns det mål och mening i vår färd skrev Karin Boye, men ibland saknas faktiskt målet helt och hållet. Vid påfarten till Strängnäs byggdes för några år sedan den här vägen, helt klart med andra mål i sikte än att den skulle leda någonstans.
Rondell, vägskyltar, markeringar och gatlyktor står prydligt på plats, precis som det brukar se ut i ett stadsområde. Men vägarna slutar tvärt och helt oväntat och där tar skogen omedelbart vid.

Här leder bokstavligt talat inte vägarna någonstans. Det enda som saknas är målet.

 

Att beskriva en bild

Ibland snubblar man över ett trevligt minne. Senast idag råkade öppna en gammal fil av misstag när jag egentligen sökte jag efter något helt annat.

Runt 1995 arbetade jag på ett litet källarföretag i Stockholm. Vi scannade in läroböcker och gjorde sedan om texten till ett elektroniskt format så att barn och ungdomar med läshandikapp lättare skulle kunna läsa boken på en datorskärm eller med talsyntes.

Fortsätt läsa “Att beskriva en bild”

Strängnäs – Tosterö – Sundby – 1811

Kartan över Sundby är från 1811. Flygfotografiet är betydligt modernare.
Dra i handtaget för att växla mellan bilderna.

Här nedanför kan du jämföra den historiska kartan med en modern karta.
Zooma med mushjulet. Vrid bilden genom att hålla ned SHIFT och släpa med musen höger-vänster.

OpenLayers code här nedanför:

// OpenStreetMap‘ }), ol.source.OSM.DATA_ATTRIBUTION ], url: ‘http://{a-c}.tile.openstreetmap.org/{z}/{x}/{y}.png’ }) }); var historiskaKartorLayer = new ol.layer.Tile({ opacity: ‘0.7’, source: new ol.source.OSM({ projection: ‘EPSG:900913’, attributions: [ new ol.Attribution({ html: ‘© ‘ + ‘Viklund.se‘ }), ol.source.OSM.DATA_ATTRIBUTION ], crossOrigin: null, url: ‘http://static.viklund.se/maps/tiles/Sundby-1811/{z}/{x}/{-y}.png’ }) }); var debugLayer = new ol.layer.Tile({ source: new ol.source.TileDebug({ projection: ‘EPSG:3857’, tileGrid: new ol.tilegrid.XYZ({ maxZoom: 22 }) }) }) var map = new ol.Map({ controls: ol.control.defaults().extend([ new ol.control.FullScreen() ]), interactions: ol.interaction.defaults().extend([ new ol.interaction.DragRotateAndZoom() ]), layers: [ openCycleMapLayer, historiskaKartorLayer, ], target: ‘map’, view: new ol.View({ maxZoom: 19, center: ol.proj.transform([17.0478, 59.3843], ‘EPSG:4326’, ‘EPSG:900913’), zoom: 14 }) }); // ]]>;

 

Göra historiska kartor

Det här är en mycket kortfattad beskrivning av hur man kan hämta historiska kartor och lägga in dem som “overlays” på kartor på internet, t.ex. OpenStreetMap eller Google Maps. Den är skriven som kom-ihåg för mig själv. Om du är intresserad av att göra något liknande får du gärna höra av dig.

Hämta karta från Lantmäteriets Historiska Kartor
Spara .djvu-filen (index plus en fil för varje sida)
Öppna i DejaVu och exportera som PNG
(Eller konvertera med djvu2tiff)

Snygga till kartbilden med Photoshop eller liknande
– ta bort fläckar
– skär bort kanter (gör transparent och behåll originalets storlek?)

GeoReferencing i QGIS
Vilken projektion på originalet?
Skapa nytt projekt
Öppna OpenStreetMap som underlag
Gör Raster – Georeferencer
Sätt ut minst 2 punkter till en början. Testa och öka till 4-10 punkter
Använd Helmert-projektion (endast skalning, rotation och translation, ingen förvrängning av originalet) eller Thin splines

Öppna GDAL-shell
Kör gdal2tiles filnamn.tif

Strängnäs Stads Gårdstomter – 1785

Den här kartan över Strängnäs stads gårdstomter ritades av Anders Forssman och är daterad år 1785. Kartan är ritad efter mätningar som Forssman gjorde någon gång mellan 1780 och 1784. Det vet vi eftersom Anders Forssman arbetade som kommisionslantmätare i Södermanlands län mellan de åren och sedan flyttade till Gävleborg. Kartan finns i några fler versioner med olika årtal men den från 1785 verkar vara den tidigaste. Kartan innehåller både tomtgränser, gårdsnummer och gatunamn.

Det här var första gången som Strängnäs mättes upp och karterades ordentligt av en lantmätare. Det var ovanligt sent jämfört med de flesta andra städer. Stadens är fortfarande formad som en medeltida stad, stadskärnan verkar vara i princip oplanerad och har vuxit efter markens och topografins förutsättningar. År 1723 härjades domkyrkan av en eldsvåda och skadades svårt. Resten av staden klarade sig dock relativt bra och det fanns inte anledning att bygga om staden enligt modernare principer.

Domkyrkan, Roggeborgen och flera andra byggnader finns utmärkta på kartan 1785 och står fortfarande kvar. Väderkvarnen på kartan var en enkel “stockamölla” som byggdes 1687-88. Den förföll så småningom och revs omkring 1850. Väderkvarn som finns på samma plats idag är av holländartyp och stod klar 1855.

Strandlinjen ligger betydligt högre än idag. Orsaken är dels landhöjningen som är ca 45 cm per 100 år. Dels regleras numera vattnet i Mälaren och vattenståndet är kontrollerat på ett helt annat sätt än 1785. Den inre delen av Västerviken fylldes ut någon gång under 1900-talet då staden växte och utvecklades.

Här nedanför hittar du en interaktiv karta där du kan jämföra kartan från 1785 med dagens stadskarta. Zooma med mushjulet. Vrid bilden genom att hålla ned SHIFT och släpa med musen höger-vänster.

Källor

Lantmäteristyrelsens arkiv, Södermanlands län, Strängnäs Stad, Strängnäs Stads ägor (1785). Aktbeteckning C71-1:6

Gator och kvarter (1999) Kerstin Pettersson, Lokalhistoriska sällskapet i norra Södermanland årsbok 1999, ISBN 91-87954-19-2

arne.ljungdahl.info – Mälaren

Strängnäs.se – Kvarnens historia

Kartor

Jag är fascinerad av kartor, särskilt gamla kartor. Jag vet inte riktigt varför men en del av tjusningen är nog att det ryms så fantastiskt mycket information i en bra karta.

En bra karta är dessutom vacker i sig själv. Innehåll och form i ett perfekt giftermål.

På den här sidan samlar jag några historiska kartor från Strängnäs. Jag har länkat ihop dem på olika sätt med moderna kartor och flygbilder för att det ska bli tydligare hur stad och land utvecklats eller bevarat sin struktur. Ibland har nya gator dragits tvärs igenom gamla stadskvarter men många av stadens gator finns kvar efter nästan 300 år, även om namnen har ändrats både en och två gånger.

En kittlande tanke är att flera av kyrkorna i Strängnäs byggdes under 1100- och 1200-talen. Säkerligen följer några av vår dags vägar samma sträckning som de vägar som ledde mellan kyrkorna för mer än 800 år sedan.

Läs mer och prova dessa tre interaktiva kartor från Strängnäs historia!

Strängnäs 1640

Strängnäs som ortsnamn har anor från åtminstone 1120-talet då det omnämns i Florenslistan som ”Strigin”. Men den äldsta karta som finns tillgänglig är betydligt senare och är daterad 1640.Karta över Strängnäs stad från 1640

Strängnäs Stads Gårdstomter 1785 

Första gången som Strängnäs mättes upp och karterades ordentligt av en lantmätare var 1785. Det var ovanligt sent jämfört med de flesta andra städer. Staden har fortfarande formen av en medeltida stad, stadskärnan verkar vara i princip oplanerad och har vuxit efter markens och topografins förutsättningar.
Strengnes Stads Gårdstomter 1785_4096

 

Strängnäs – Tosterö – Sundby – 1811

Kartan över Sundby är från 1811 och kan jämföras med ett modernt flygfotografi där många detaljer i kulturlandskapet finns kvar.

Karta över Sundby, Tosterö, Strängnäs från 1811